6. ORDLISTA

Axelhål
Central del av hjulet utformad för att inrymma axelsatsen eller lagringen för att underlätta rotation (kullager, rullager, glidlager ...).

Referensstandarder: UNI EN 12526:2001 - ISO 22877:2004

Axelsats
Anslutning genom vilken hjulet är monterat på länkhjulet. Normalt består den av en gängad tapp med muttrar, brickor, hylsa och vid behov distanser.

Referensstandarder: UNI EN 12526:2001 - ISO 22877:2004

Broms
En anordning som blockerar rotation av fästet runt sin egen axel, hjulets rotation eller vridningen av länkhjulet (hjul och fästanordning). Främre och bakre bromsar kan monteras på länkhjul.

Referensstandarder: UNI EN 12526:2001 - ISO 22877:2004

Bulthål
Hål i den övre delen av fästet som används för att fästa länkhjulet till utrustningen.

Referensstandarder: UNI EN 12526:2001 - ISO 22877:2004

Dynamisk lastkapacitet
Lastkapacitet hos ett hjul definieras som värdet (uttryckt i N) av den maximala belastning som kan stödjas av det hjul i enlighet med Europeiska UNI EN 12532:2001 och internationella ISO 22883:2004 standarder. Dynamisk testning under konstant hastighet av (4 km/h, 1.1 m/s) kräver att övervinna 500 hinder som är 100 mm breda, med en höjd lika med 5% av hjulets diameter med en elastisk yta (hårdhet upp till 90 Shore A) och 2.5% av hjulets diameter med en fast yta (hårdhet större än 90 Shore A), utan bestående deformation av hjulet som påverkar dess driftverkningsgrad.

Dammskydd
Den del av det vridbara fäste som skyddar kullagringen.

Fäste
Fästet är den del som ansluter hjulet till utrustningen. Normalt behöver alla hjul ett fäste för att appliceras på en utrustning; ett undantag görs för hjul vars axel är inbyggd i själva utrustningen.
Svängbart fäste: roterar runt sin vertikala axel då riktning ändras; det kan bestå av en vridbar fästplatta, vridbart fäste med genomgående hål eller gängad tapp. Det vridbara fästet kan utrustas med en broms. Fast fäste: ingen rotation; det är konstruerat för att låta ett hjul röra sig längs en rät linje.

Referensstandarder: UNI EN 12526:2001 - ISO 22877:2004

Fästplatta
Övre delen av fästet, med hål eller slitsar används för anslutning till utrustningen. Den kan tillverkas i olika former: rektangulär med fyra monterings hål, fyrkantig med fyra monterings hål, triangulär med tre monterings hål, cirkulär med ett bulthål, cirkulär med en tapp.

Referensstandarder: UNI EN 12526:2001 - ISO 22877:2004

Gaffel
Fast eller svängbar hållare som stödjer hjulet; har normalt formen av ett upp och ner vänt "U". Hålen för att hysa hjulaxeln görs vid den nedre änden av gaffeln; den svängbara funktionen är placerad i den övre delen.

Referensstandarder: UNI EN 12526:2001 - ISO 22877:2004

Hårdhet
Benägenheten hos ett material, som skall penetreras av ett annat material. Den mäts med empiriska tester som används för att utvärdera omfattningen av penetrationen av en specifik kraft i materialet under särskilda villkor. Inträngningshårdhet är omvänt proportionell mot penetrering. Olika tester kan utföras för att mäta hårdheten hos ett material.
Shore A och Shore D hårdhetsprovare används i några av de vanligast använda testen: hårdhetsprovare typ A användes för mjukare material (elastomerer), medan typ D används för hårdare material
(termoplastmaterial, polypropen).

Referensstandarder: UNI EN ISO 868:1999 - ASTM D 2240-2004

Hjul
Hjulet är en mekanisk montering där en glidande rörelse ersätts med rullande rörelse genom rotation runt en axel. Hjulet består av följande komponenter: slitbana, ytterhölje, hjulcentrum, hål för axel samt hjullagring. Beroende på uppbyggnad och material vid framtagning av ytterhöljet så kan hjulen delas in i tre olika familjer: gummihjul, polyuretan hjul och monolitiska hjul (eller hård slitbana).

Referensstandarder: UNI EN 12526:2001 - ISO 22877:2004

Hjulcentrum
Hjulcentrumet är den del av hjulet som förbinder ytterhöljet till hålet för axeln. Den levereras i olika former och är tillverkad av olika material; den kan bestå av en enda del eller flera delar som sammanfogats tillsammans.

Referensstandarder: UNI EN 12526:2001 - ISO 22877:2004

Kullagring
Den del som innehåller länkhjulets svängfunktion.

Manöverbarhet
Möjligheten att enkelt ändra riktningen på ett föremål vid förflyttning.

Pinne
Den del i det vridbara fästet som förbinder plattan, gaffeln och kullagring; som tack vare den centrala pinnen utgör ett enda stycke, medan gaffeln är fri att rotera runt sin egen axel.

Riktningsstabilitet
Möjligheten för ett föremål att fortsätta att röra sig längs en förutbestämd riktning.

Rivstyrka
Förmågan hos ett material att motstå spridning av ett snitt. Det mäts genom ett test under de villkor som anges i standarderna ASTM D 624b-2000 - UNI 4914:1987. Under detta test görs ett snitt vinkelrätt mot dragkraften på ett provstycke placerad under dragning.

Rullmotstånd
Värde (uttryckt i N) av maximal belastning, som gäller för varje enskild hjul som en operatör kan flytta, över en plan yta, även under långa perioder utan trötthet.

Slitbana
Slitbanan är hjulets utsida, dvs. den del som kommer i kontakt med marken. Det kan vara slät eller graveras med upphöjda mönster för att öka greppet mot marken.

Statisk belastning
Värde (uttryckt i N) av den maximala last som en stationär hjul tål utan att generera några permanenta ändringar i det hjulet.

Referensstandarder: UNI EN 12527:2001 - ISO 22878:2004

Tapp
Vertikal ände av länkhjulet som används för att fästa länkhjulet i ett hål i utrustningen.

Referensstandarder: UNI EN 12526:2001 - ISO 22877:2004

Vulkanisering
Behandling med svavel eller svavelföreningar som tillämpas på vissa ämnen, bland annat gummi, för att eliminera sina plastiska egenskaper och göra dem perfekt elastiskt.

Ytterhölje
Ytterring hos hjulet; kan vara tillverkat av olika material och är utmärkande för hjulet. Ytterhöljet är fixerat när det är sammanfogat med hjulcentrum och är monterat när det sammansätts mekaniskt med hjulcentrum.