1.2 Polyuretan hjul

Ett hjul med polyuretan ytterhölje består av en elastomer som framställs uteslutande genom en syntes av råvaror.

Polyuretaner är kemiska föreningar, erhållna från en polymeriserade reaktion som utlöses genom att blanda två komponenter, som tillhör två olika familjer av sammansättningar (Di-isocyanater och polyalkoholer), som genom uppvärmning håller dem i flytande tillstånd med relativt låg viskositet. I allmänhet så innehåller elastomer polyuretaner inga extra mineral tillsatser.

Det reaktiva blandningen gjuts eller sprutas in i uppvärmda gjutformar som innehåller metall eller plast hjulcentrum. Tack vare temperaturen i gjutverktyget och själva hjulcentrumet, kan polymerisering reaktionen slutföras inne i polyuretanet, medan polyuretanet blir kemiskt bundet till eventuellt bindemedel som kan finnas på ytan på hjulcentrumet.

Gjuten polyuretan är inte längre smältbar, har god elasticitet egenskaper utöver medellång hög hårdhet och kompression och dragnings styrka.

Injicerad polyuretan är smältbar även efter gjutning, i allmänhet har det sämre elasticitets egenskaper men överlägsen hårdhet med avseende på gjuten polyuretan.

Följande är några av de viktigaste fysiska-mekaniska egenskaper hos polyuretan (för definitionen av varje egenskap se de standarder som anges bredvid den parametern):

hårdhet UNI EN ISO 868:1999; ASTM D 2240-2004
densitet UNI 7092:1972; ISO 2781:1988
slaghållfasthet UNI 7716:2000; ISO 4662:1986
nötnings förlust UNI 9185:1988; DIN 53516:1987
brottgräns UNI 6065:2001; ISO 37:1994; ASTM D 412c-1998
brottöjning UNI 6065:2001; ISO 37:1994; ASTM D 412c-1998
rivstyrka UNI 4914:1987; ASTM D 624b-2000
kompression UNI ISO 815:2001